Usch vilken tråkig kväll det blev. Har hela eftermiddagen haft lite ont i magen, men framåt kvällen blev det värre så idag blev det ingen träning :(
Istället har jag bäddat ner mig i sängen och tycker lite synd om mig själv. Tittar på film och försöker tänka på något annat än magontet.
Fan vad orättvist det är. Som tjej borde det väl vara tillräckligt att man ska klämma ut ungar. Som om inte det gör ont så det räcker för resten av livet. Nä men vi ska behöva påminnas av födabarnsmärtan några dagar i månaden i nästan hela livet.
Så jäkla orättvist. Önskar att jag kunde packa ner ontet i en liten burk och ge till gubben min istället.
...eller nä förresten. Karlar klarar ju knappt av att va förkyld så det skulle bli odrägligt att leva med en karl med mensvärk.
Då behåller jag den nog hellre själv. Men kul är det inte. Speciellt inte när man är så förbaskat träningssugen. Hjärnan vill men kroppen vill inte. Lite ont brukar inte hindra mig. Oftast om det bara är lite ont så brukar det gå över bara man börjar träna, men nu ikväll har jag stått dubbelvikt och lagat mat och ligger nu i fosterställning. Så nu kan jag gått och väl ligga här och va ynklig. Så får jag se fram emot morgondagen istället.
Synd bara att hjärnan är bortblåst på idéer på vad jag ska kolla på. Ingenting känns roligt. Därför ligger jag och ska kolla på en Wallander-film som jag redan har sett och som jag till och med kommer ihåg slutet på. Kul! Fan vad sorglig jag är :/
