Det där träningssuget har inte lagt sig. Men jag kan inte påstå att jag haft nån glädje av det heller. Träningen ligger fortfarande på is. Ryggen har bråkat med mig i 2 dagar nu. Den gör ju det med jämna mellanrum. Hatar min rygg. Den har strulat i 6 år nu.
Det som är så trökigt är ju att jag vet att träningen gör att ryggen mår bättre, men samtidigt så går det inte att träna så länge ryggen gör ont.
Ibland kan ryggontet göra ont hela tiden i en vecka. Ibland kan det göra ont i nån timme. Och helt plötsligt finns inte ett spår av smärta.
Har även märkt att jag lättare får ont om jag fryser. Så i väntan på att smärtan ska släppa så städar jag klart i gymmet och myser i världens bästa brallor och en stor, fluffig och varm stickad tröja.
Som sagt, äntligen höst!
Som sagt, äntligen höst!
